Nu är det snart bara 1 och en halv vecka kvar tills jag och min bästa vän Hanna beger oss upp till fjällen i 7 härliga dagar. Det jag mest längtar till är att få en anledning att komma bort ifrån min trogna vän, datorn. Den som ständigt håller mig borta från alla roliga grejer. Hur som helst. Läxböckerna ligger där nere, bäst att inte låta dom vänta.

Ska jag beskriva smärtan på skala 1 till 1000 blir det nog 999,9. Jag fick ingen bedövnings spruta, utan läkaren tyckte att det "räckte" med att ta någon blåsningsgrejs på tänderna, och han lovade att allt skulle gå bra and so on. Men jag sa aj minst tusen gånger och började tillochmed böla.

Det ända positiva med det hela är att jag har fyra mindre tänder i käften och det negativa är att jag måste in igen i Mars, för att rönka mina idiotiska käkar. Dom låser sig. Typ hela tiden. Och det gör så ont att jag börjar gråta varje gång. Hur som helst.. det är ju alla hjärtans dag, så mamma gav mig denna nalle för att jag var superduper duktig (enligt henne och den -MANLIGA- tandläkaren) som låg stilla medan de drog ut mina tänder. Helt ärligt ville jag bara springa därifrån och aldrig mer komma tillbaka. Tandläkarn och jag kommer inte direkt överens. 

Tjottlahej! Har världens sämsta humör just nu, därför bjussar jag på en sån där överlycklig bild nedanför, anledningen till det är nog för att jag ska till äckel tandläkaren om några timmar. Och folk säger hela tiden ATT DET INTE GÖR ONT ATT DRA UT TÄNDERNA, MEN BEDÖVNINGEN GÖR ONT och då blir man liksom ;_; och vill käka upp alla. Menar ni att det gör ont? Eller att det inte gör ont? Bestämm er för sjutton! Hur som helt, gnager på knäckebröd och hoppas att tänderna lossnar av sig själv så att jag slipper vara med och ta reda på om det gör ont eller inte!